Okej. Så jag kanske blonderade håret sådär spontant. Hemskt djupa funderingar en sånhär onsdag. Jonej, så hemskt myki djupa funderingar finns it ens i mitt huvu mer. Känns det som. Förut fundera jag bara "what if" (som ju nog e dåligt på ett vis) och vad jag sku härja med. Nu e jag bara... tråkig. Kan man säga så? Jag e fittit tråki. Ha blivi. Nej, dethär är ingen kontaktannons. ha ha. It ens de där va roligt. Men jao, tråkig. Eller ska vi säga, realistisk. Jag är realistisk. Vem f*n vill vara det? Jag saknar det där att ta ett tåg till en random stad utan hotell och sen försöka överleva natten där med eller utan alkohol och att sen inte bli utkastad från tåget för att man inte har pengar till biljetter.. att ta färjan till Sverige utan direkta planer, att göra helt random saker... och liksom teenage stuff. På fredag fyller jag 21. Youth they say. Mitt liv går ut på tv-serier/filmer, djuren, att kolla på idrott, att dricka pepsi och ta en snus till det. Likzom.
Det värsta är att jag saknar att fucka upp saker. Att bara komma in i någons liv och röra om. Att inte veta vad som händer imorgon. Att inte veta vad som kommer in på konto. Att inte veta vad jag vill göra när jag blir stor. Helt sjukt att jag saknar det (åtminstone så som jag inbillar mig). Hur kan man sakna att vara en liten skitunge? Saknar att angsta, saknar att känna, saknar att ångra, saknar att göra misstag, saknar att inte veta något om livet, saknar att vara vilse.
Vet ni?
Förhoppningsvis inte.
No comments:
Post a Comment