Enough is enough!

Vi hade en gästföreläsare idag i skolan, som vanligt. Vi har haft 10 styckna föreläsare nu de senaste två perioderna. Det är olika företagare som kommer till vår klass och berättar om sitt arbetsliv, hur de startar företag och lite sådant. Utav ALLA har vi i klassen frågat "vad tänker du på när du anställer någon?" och varenda en har sagt, som första "nåh, int betyge i alla fall". Utan att vi frågat någonting om betyget, så nämner det alltså detta. 

Lite pepp till er människor som lik som jag kämpar med att få någolunda betyg just nu och trots motgångar vägrar att ge upp. Och alla andra också, kom ihåg att det bara är en siffra (eller bokstav) och är sist och slutligen inte världens undergång om man failar med ett, två eller tre prov. Klart att man ska vara godkänd i allt: - det är ett bra tecken på att man är flexibel och gör det som måstes även om det inte är ens favoritämne. Däremot tycker jag det där när folk måste vara bäst på allt nästan är snudd på personlighetsstörning. INGEN kan vara bäst på allt.

"varför fokusera på det man är dålig på, (t.ex vilja ha 3 i ett ämne man inte ens tycker om) när man kan bli ännu bättre på det man redan är bäst på?".